Favoriter

Rutnät Genrelista

Innehåll du favoritmarkerar kommer hamna här.

Håll dig uppdaterad!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Läs vårt senaste nyhetsbrev här.

Dvorák Symfoni nr 7

40 min

Antonín Dvoráks sjunde symfoni börjar dovt och mystiskt, men blommar ut i strålande lycka. Många framhåller sjunde symfonin som ett av Dvoráks allra bästa verk. Till dem hör den amerikanska stjärndirigenten Karina Canellakis som här leder Kungliga Filharmonikerna. Läs mer på KonserthusetPlay.


  1. Allegro maestoso
  2. Poco adagio i F-dur
  3. Scherzo: Vivace — Poco meno mosso
  4. Final: Allegro

Dvorák inspirerades enligt uppgift av den åtta år äldre mentorn och kända tonsättaren Johannes Brahms när han skrev den här symfonin. Konserthuset skriver att “symfonin är bräddfull av fantasi och ytterligheter: upprymdhet och glädjeutbrott, vemod och kontemplation”. Kan du uppfatta något av detta när du lyssnar på konserten?

 

 

Naturen var viktig för Dvorák och trots sina många framgångar behöll han tydligen en jordnära inställning till livet och konsten. Vad innebär det för dig att vara jordnära? Vad tänker du om människans förhållande till naturen? Vad betyder det för dig?

 

 

Den andra satsen är långsam och bärs fram av en enkel och oerhört vacker melodi, först spelad av klarinetterna. Den är ren och okonstlad, inspirerad av folkmusik. Ibland kan det enklaste vara det allra vackraste. Håller du med? Hur känner du när du lyssnar på den vackra melodin? Och hur känner du i finalens explosiva urladdning?

Dela